– Så hur gick det sen då, jag menar när du lämnat grundskolan?
– Ja det blev ju gymnasium ett tag, sedan jobb och så skulle ju lumpen göras. Fast du tänker väl på den vidare färden in i det tunga tobaksmissbruket antar jag?
– Jo … det är ju det som vi skall prata om. Så hur gick det med snusningen?
– Det rullade på du! Konsumtionen var redan då uppe i en dosa om dagen. Men det var ju inte direkt något som man gick och tänkte på. Man var nog fortfarande lite fascinerad av snus antar jag. Jag minns exempelvis en händelse från gymnasietiden. Vi var en teknikerklass om 30 elever från, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale. Vår lärare i svenska var en ung lärarkandidat. Hon var så söt och oskuldsfull. Hon måste ha hamnat i det värsta elddop man kan tänka sig. Jag menar … tänk dig … 30 trånande gossar som mer eller mindre anspelade på sex i stort sätt allt som sades. Hon rodnade minst ett par gånger varje lektion. Men det skall sägas, ingen var elak mot henne … inga taskiga practical jokes heller. Så när det var min tur att hålla föredrag som en del i vår utbildning i svenska, kändes det som jag var farligt nära den gränsen. Jag hade bestämt mig för att berätta om de svenska snussorterna och deras geografiska utbredning. Jag hade förberett mig väl och det offensiva greppet var att skicka runt de olika sorterna som smakprov allteftersom föredraget pågick. Och att snusa under lekt
ionstid var ju naturligtvis inte tillåtet. Just när lektionen skulle börja, stegade tre oannonserade kostymklädda herrar in i klassrummet. När det gick upp för mig att dom var från lärarhögskolan kom ett sting av ånger. De var där för att bedöma våran kandidat! Jag glömmer aldrig kandidatens ansikte när jag berättade för henne att föredraget skulle handla om snus. Hon liksom stannade upp och bara stod där, med blossande kinder och hennes annars så vackra blå ögon fylldes av fasa. Fan vad jag kände mig taskig. Räckte det inte med den rädsla hon kände inför att rannsakas av den kostymklädda trojkan och att deras omdömen var viktig för hennes fortsatta karriär. ”Skärp dig nu grabben - Om du håller ett bra föredrag går det nog bra ändå” minns jag att jag tänkte.
När det ystra tekniststimmet avtog började föredraget och snart var det tyst och alla verkade lyssna uppmärksamt. ”Det är bra” tänkte jag. Om det är tyst är åhörarna intresserade. Klassen fick höra att Mörkbrunt snus var ett nikotinstarkt snus som man främst snusade i Värmland och Närke. Att Stjärnsnus var samernas favoritsnus och därför främst såldes i Lappland. Om Stjärnsnuset blev för torrt slog man med fördel en skvätt kaffe dosan för att få rätt konsistens. Så där fortsatte föredraget, snussort för snussort och allt eftersom skickades dosorna runt för provsmak för den som så önskade. Till min förtjusning visade sig huvudexaminatorn vara mycket intresserad av ämnet. Han öppnade varenda snusdosa, höll dem under näsan och sniffade på innehållen med verkligt intresse. Efter 20 minuter var fördraget klart och allt hade gått bra. Innan trojkan lämnade klassrummet såg jag att huvudexaminatorn skakade hand med kandidaten och hans tidigare så bistra anlete hade bytts till ett annat som visade en mentors uppskattning över adeptens framsteg. Vår kandidat visste inte till sig av lättnad. Hennes rädsla var som bortblåst. Hon fullständigt strålade när hon neg far
väl av sin examinator.
När klassen skingrades för lunchrasten kom hon och gav mig en kram. En sån där riktig kram du vet. Hon sa inget men hennes ögon tindrade. Hon var så glad över att allt hade gått så bra … den kramen har jag aldrig glömt.
– Jamen det här var ju mer en solskenshistoria än något om ditt nikotinbegär!
– Mmmm … så sant så sant men hur är det man säger … inget ont utan att det har något gott med sig. Det är det som är det djävliga med droger.
Hell´s Kitchen
– Ja det blev ju gymnasium ett tag, sedan jobb och så skulle ju lumpen göras. Fast du tänker väl på den vidare färden in i det tunga tobaksmissbruket antar jag?
– Jo … det är ju det som vi skall prata om. Så hur gick det med snusningen?
– Det rullade på du! Konsumtionen var redan då uppe i en dosa om dagen. Men det var ju inte direkt något som man gick och tänkte på. Man var nog fortfarande lite fascinerad av snus antar jag. Jag minns exempelvis en händelse från gymnasietiden. Vi var en teknikerklass om 30 elever från, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale. Vår lärare i svenska var en ung lärarkandidat. Hon var så söt och oskuldsfull. Hon måste ha hamnat i det värsta elddop man kan tänka sig. Jag menar … tänk dig … 30 trånande gossar som mer eller mindre anspelade på sex i stort sätt allt som sades. Hon rodnade minst ett par gånger varje lektion. Men det skall sägas, ingen var elak mot henne … inga taskiga practical jokes heller. Så när det var min tur att hålla föredrag som en del i vår utbildning i svenska, kändes det som jag var farligt nära den gränsen. Jag hade bestämt mig för att berätta om de svenska snussorterna och deras geografiska utbredning. Jag hade förberett mig väl och det offensiva greppet var att skicka runt de olika sorterna som smakprov allteftersom föredraget pågick. Och att snusa under lekt
ionstid var ju naturligtvis inte tillåtet. Just när lektionen skulle börja, stegade tre oannonserade kostymklädda herrar in i klassrummet. När det gick upp för mig att dom var från lärarhögskolan kom ett sting av ånger. De var där för att bedöma våran kandidat! Jag glömmer aldrig kandidatens ansikte när jag berättade för henne att föredraget skulle handla om snus. Hon liksom stannade upp och bara stod där, med blossande kinder och hennes annars så vackra blå ögon fylldes av fasa. Fan vad jag kände mig taskig. Räckte det inte med den rädsla hon kände inför att rannsakas av den kostymklädda trojkan och att deras omdömen var viktig för hennes fortsatta karriär. ”Skärp dig nu grabben - Om du håller ett bra föredrag går det nog bra ändå” minns jag att jag tänkte.När det ystra tekniststimmet avtog började föredraget och snart var det tyst och alla verkade lyssna uppmärksamt. ”Det är bra” tänkte jag. Om det är tyst är åhörarna intresserade. Klassen fick höra att Mörkbrunt snus var ett nikotinstarkt snus som man främst snusade i Värmland och Närke. Att Stjärnsnus var samernas favoritsnus och därför främst såldes i Lappland. Om Stjärnsnuset blev för torrt slog man med fördel en skvätt kaffe dosan för att få rätt konsistens. Så där fortsatte föredraget, snussort för snussort och allt eftersom skickades dosorna runt för provsmak för den som så önskade. Till min förtjusning visade sig huvudexaminatorn vara mycket intresserad av ämnet. Han öppnade varenda snusdosa, höll dem under näsan och sniffade på innehållen med verkligt intresse. Efter 20 minuter var fördraget klart och allt hade gått bra. Innan trojkan lämnade klassrummet såg jag att huvudexaminatorn skakade hand med kandidaten och hans tidigare så bistra anlete hade bytts till ett annat som visade en mentors uppskattning över adeptens framsteg. Vår kandidat visste inte till sig av lättnad. Hennes rädsla var som bortblåst. Hon fullständigt strålade när hon neg far
väl av sin examinator.När klassen skingrades för lunchrasten kom hon och gav mig en kram. En sån där riktig kram du vet. Hon sa inget men hennes ögon tindrade. Hon var så glad över att allt hade gått så bra … den kramen har jag aldrig glömt.
– Jamen det här var ju mer en solskenshistoria än något om ditt nikotinbegär!
– Mmmm … så sant så sant men hur är det man säger … inget ont utan att det har något gott med sig. Det är det som är det djävliga med droger.
Hell´s Kitchen
4 kommentarer:
Blir du inte jäkligt snussugen när du skriver...? Väntar med spänning på fortsättningen.
Som tur är så har jag inte tillgång till snus här i Gijón. I alla fall inte med lätthet. Däremot finns det både fusar, cigarrer och annan röktobak ... och abstinensen gör mig galen. Fem veckor utan nu....
Trevligt, lättläst och underhållande, ser fram mot fortsättningen
Tack tool - det uppskattas
Skicka en kommentar